Koster

Bortom vägen västerut ligger Koster. Omskriven och ombesjungen som den är har den lyriskt beskrivits som ett synonym med det härliga friluftslivet till havs. Med hundratals öar och skär, berg, skog och prunkande växtlighet och en undervattensvärld som rymmer både korallrev och djupens mysterier lockar den tusentals besökare varje år. Här finns det mesta för den som seglar, paddlar kajak, badar, dyker, snorklar, vandrar, cyklar eller kanske för den som bara för en dag vill gona sig i solen med en fikakorg. För Koster är en solens övärld med många soltimmar och relativt få regndagar. I denna idyll där den salta oceanen når fram i Kosterrännans djup och klarblått hav utbreder sig milsvitt kan man från någon av bergshöjderna på Nord- eller Sydkoster bara instämma: Här är Havet.

Långt borta i nordväst anar man bergstopparna i Norges fjällvärld, i söder och väster prickas havet av öar, kobbar och skär innan det blå segmentet tar vid, i öster ligger Kosterrännan och längre bort de större öarna utanför Strömstad. Detta är Sveriges västligaste utpost och oceanen ligger för ens fötter.
Det är lätt att ta sig hit. Koster Marin AB har tre katamaraner som regelbundet avgår från Strömstads norra hamn till två tilläggsplatser på Nordkoster och tre på Sydkoster. Från bryggorna vandrar man eller kanske hyr en cykel eller en moped. Trafikregler gäller som vanligt och särskilt viktigt är att hålla till höger innan de tväraste kurvorna, de flesta kör trehjulingarna med milt sagt god fart…. Öarna är inte bilfria men det är sällan man möter dem.

Bägge öarna är genomkorsade av stigar och vägar, och en bra karta över dessa är bra att ha med. Markörer och vägvisare är uppsatta. Det är också bra att – om möjligt- ha med sig mycket tid. För här finns mycket att se, men kanske framförallt att uppleva. Miljön inbjuder till stillhet. De flesta som besöker öarna får minnen för livet där kanske framförallt frånvaron av stressande biltrafik är påtaglig. Det är korta sträckor mellan fågelsång i skogen, tystnaden på en sommaräng och klucket vid en feskebåt vid bryggan. Det sugande bruset från dyningen vid Kilesand eller dånet från bränningarna mot Västerhavet när sydvästan ligger på, närheten mellan intrycken gör att tidsplanen trots allt inte blir omöjlig.

Nordkoster är den mindre av de två huvudöarna. Den är klippig och delvis bergig och särskilt i väster där land möter hav mycket karg. I nordväst finns stora klapperfält. På mitten finns en tallskog och norröver betesmark för öns får. Högst når man på det 58 m höga berget Kosterbonden där de två fyrtornen står. Utsikten är bedövande och med en bra kikare och gott väder vill man inte gärna lämna denna plats. Vid Kostersundet ligger de flesta husen, några finns vid Vettnet längret österut som också har en gästhamn.

På Sydkoster som kan karaktäriseras som en skogs- och jordbruksö är bebyggelsen mera spridd. Den öppnare sydvästra delen är obebyggd förutom trakten närmast Breviks hamn.
Även Sydkoster har sina utsiktsberg. Valfjället är bäst om man vill se långt västerut eller öns inre med kyrkan i förgrunden, medan Ramnefjäll längst söderut ger en magnifik utsikt mot Sydkosters arkipelag och havet bortom Ramsö. Skärgården här med sina kala och nästan taggiga siluetter inger respekt. Längst bort på den av skär gyttrade havsytan ligger den steniga Ursholmen med sina dubbelfyrar och sin Järnklova och Kaptensklova – spricköppningar mot havet som fått namn efter gamla förlisningar.

Campingförbud gäller för bägge öarna men på Nordkoster finns en familjecamping där man även kan hyra stugor. Flera stugbyar och lägenheter finns på öarna och hotell finns vid Ekenäs på Sydkoster.Det är säkrast att boka i god tid. Under sommarhelger och ibland hela veckor har jag med familj hyrt Elimkyrkans lägenhet eller stuga på Sydkoster. Särskilt för barnen har det varit en eftertraktad plats med fem minuter ner till Kilesands sandstrand och det väntande krabbfisket.
På öarna finns även flera restauranger och caféer, dyk- och kajakcenter. Kosters trädgårdar erbjuder guidade turer och kurser i skogsträdgårdsodling. Centralt på Sydkoster ligger en rätt så välsorterad ICA-affär som har året runt - öppet. Att efter en cykeltur sätta sig här vid en glass och kaffe sedan man inhandlat lite mat är en trevlig affär. Återigen, frånvaron av trafikbuller och dess stressande kakafoni gör att sådana begivenheter blir en mycket positiv upplevelse.

Med drygt 300 åretruntboende, varav en tredjedel bor på Nordkoster, ökar befolkningen mångfaldigat under sommarmånaderna. Man talar om hundratusentals besök och inte så få av dem kommer från grannen i väster. Kanske några kommer för att besöka den plats som blev räddningen under kriget. Många flyktingar kom hit i mörker och kyla med båtar undan förföljelserna i det ockuperade Norge, och just här fick de det första välkomnandet.

Turism är idag den viktigaste inkomstkällan. Yrkesfisket som förr var huvudnäring har minskat - idag lär bara ett tiotal yrkesfiskare finnas på öarna. Sedan sillen försvann har man framförallt satsat på ett ekologiskt hållbart räkfiske, något som var ett plus i kanten när Kosterhavet blev en nationalpark. Öarna har alltid varit präglade av fisket och för den historiskt intresserade finns det mycket att titta på i Kosters hembygdsmuseum med alla sina gamla fiskeredskap.

Vill man själv pröva kroken utgör skären ett eldorado för fiske efter makrill och näbbgädda.
Under sommaren bör man dock notera var säl- och fågelskyddsområdena finns så att man inte går för nära. Vid vattnen söder och väster om Sydkoster är det med motorbåt tillåtet att köra i högst fem knop och vid ett hänsynsområde strax norr om Tjälleskär får man inte köra motorbåt annat än till och från tilläggsplats. Bäst är att uppdatera det digitala sjökortet från Sjöfartsverket där alla zoner är inlagda. De har även ett speciellt sjökort för nationalparken att tillgå.

Hummerfisket vid Koster har gamla anor och har lockat uppköpare långväga ifrån. Intresset kan väl liknas vid älgjakten för övriga riket och från slutet av september ligger vakarna och bojarna tätt vid grundskären. Fritidsfiskaren får lägga ut 14 hummertinor. Många tar ledigt under hösten för att få vara med under premiären, att lägga ”tenor” tillhör havets tradition. Nytt för i år är dock att endast fiskare med licens får sälja hummer på fiskauktionerna. Efterfrågan på hummer är stor och verkar ackumuleras över tid när den inte finns att tillgå.
Vid årets första auktion sprängdes alla gränser när kilopriset blev 31 600 SEK!!! Sen sjönk priset som en sänksten till runt 400 SEK. De första smakar väl bäst, kan man förmoda.

Koster har även sedan länge varit känt för sina badvikar och variationen är stor. Med barnen
har vi uppsökt de flesta och har förstås favoriter. Kilesand som lär vara en av Bohusläns längre sandstränder lockar särskilt från morgonen när solen ännu lyser in mot östsidan. Många ror hit med gummibåt från de ankrade båtarna i den närbelägna Kosterhamnen.
Eftermiddagarna cyklar vi till Nordkosters vita stränder. Då får man nöjet att åka över sundet med linfärjan Kosterlänken som på sommaren är bemannad. Vid Basteviken finns en längre strand och tröttnar man på den kan man följa stigen västerut till en vik inramad av berg på ömse sidor. Det är Björnsängen, en erkänt fin badvik där klippan på mitten har en form som gett stranden dess namn.
Vill man ta till älgakliven ska man gå längst norrut till Märebukterna. Halvt bedövad av all kaprifoldoft och de sköna ängarna kommer man här till den vitaste sanden och chans till ett dopp i havet tillsammans med solens nedgång i nordväst.
Uppe på Valnäshuvudet strax intill har man utsikt över havet mot Norges farvatten och här ser man en och en halv sjömil bort skäret Stora Drammen som är Sveriges västligaste punkt.
Har man en dag på sig kan man vandra till Valnäsbukten och se det stora klapperstensfältet eller kanske söka efter den sällsynta Bohusranunkeln. Den är en nordamerikansk art som här i Kosterområdet har sin enda svenska förekomst.

Koster – särskilt den norra ön- beskrevs förr som kala ”skallote” berg med sparsam växtlighet på ängar däremellan. Skogen, om den nu ens var en skog, utgjordes enligt Linnélärjungen Kalm av hasselbuskar.
Annat är det idag när öarna är delvis täckta av tall och granskog, varvat med ädlare lövträd. Vid Ekenäs står en verklig raritet, Bohuslinden, som lär vara en av Europas sällsyntare trädslag. Kostertistelns blågrå och torniga blad hittar man i en större grupp vid Kilesand, och på väg dit från Ekenäs kan man se den sällsynta prickstarren i någon av de basiska diabasgångarna.
Sällsynt har också Kosterbåten blivit. Skapandet av dessa klinkbyggda snabbseglare var förr mest ett enmansgöra, något varv lär aldrig ha funnits på Koster.
Tomas i Kile anses vara dess upphovsman. Han blev inte skräddare som sin far utan gick istället en båtbyggarkurs på norska ön Hvaler. Inspirerad av den gamla skolans kunskaper kunde han väl hemma igen sy ihop en båtdesign som sedermera skulle visa sig vara utomordentligt välseglande.
Urformen var relativt bred och grundgående. Den spetsgattade Kostern blev sedan ett samlingsnamn för otaliga drabåtar, garnbåtar, makrillbåtar och snäckor som byggts längs våra kuster.
Båtbyggandets viktigaste moment var bordfyllningen. Den speciella form som gjorde kosterbåten så sjöduglig bestämdes redan där. De mest namnkunniga bland bordfyllarna visste att göra skrov med perfekt turning av bordgångarna och en nästintill osynlig nagling med eneträ. Estetik i all ära- framförallt efterfrågades båttypen för dess sjöduglighet vid det kustnära fisket. Inte minst vid Koster där det vid ökande sydvästlig vind gällde att snabbt komma i lä. Vid hårt väder visade snabbseglaren sitt rätta jag.

När man färdas i båt vid Kosters södra skärgård är det förutom alla synliga skär och kobbar mycket intressant att studera bottentopografin. Ett bra ekolod är nästan ett måste av två skäl, säkerhet och nöje. Jag har gjort en färd en gång från Ramsö till Ursholmen i en för den båten aningen för krabb sjö. Den saknade ekolod förstås och namnlösa block och stenar passerades strax bredvid båten. Det var inte roligt. De viktigaste sprickrännorna går i nord – sydlig riktning, men färdas man mellan dem kan man inte känna sig helt säker.

Trevligare är det då att färdas i en båt med ett bra ekolod. Vid färd österut från Ramsö möter man Kosterrännans bråddjupa klackar ner till 248 meters djup. Fisk noteras lite här och var vid bottenklackarna. I denna undervattensvärld - som utgör den dominerade delen av den 390 km² stora Kosterhavets nationalpark - utbreder sig Sveriges artrikaste havsområde. Forskarna uppskattar det till cirka 6000 arter. Drygt 200 av dessa har här sin enda svenska förekomst. Äldre källor berättar om fynd av exotiska arter med namn som hämtade ur poesins djup eller vad sägs om den Arktiska halvulken, Trynfisken, Sillkungen, Klykskrabben, Sars ålbromse, Simpstubben eller den oförglömliga Olfers silveryxa.

Väl inne bland skären finns det många naturhamnar. De flesta har trånga passager så förutkik är viktigt. Vid södra Ramsökalven, spiltorna vid Tjälleskären och den västliga Jutholmen ligger bra natthamnar. Vid de sistnämnda finns sopmajor.
Den mera svårtillgängliga Ursholmens hamn nås via enslinjer. Ön har varit fyrplats och då en tid Sveriges västligaste bebodda plats. De två fyrtornen av betong finns ännu kvar, det södra lyser nattetid med ett svagt blinkande sken. Från berget på ön kan man se de svarta diabasgångar som fortsätter norröver Kosteröarna, även väl synliga på skären strax norr om Nordkoster. En tid såldes den som svart granit. Berggrundens historiska dramatik fick en förlängning i modern tid. Sveriges värsta jordbävning inträffade år1904 med epicentrum utanför Kosteröarna. Den uppmättes till 5,5 på Richterskalan.
Vid Basteviken, Märebukterna och Kilesand råder numera ankringsförbud närmast land. Vid de två sistnämnda lägger man ut bojar som förbudsgräns. Särskilt Kilesand brukar vara populärt. Vid ankringsplatserna gäller dock regeln som vid angöringsplatserna – högst två dygn på samma plats. Kanske man då väljer en annan plats, vid ett annat skär. För vid Koster vill man stanna – länge.

Naturhamnars positioner:

Ursholmen N58° 50,05' E10° 59,54'

Ramsökalven N58°49,54' E11°02,20'

Spiltorna, Tjälleskär N 58° 50,969' E 11° 2,392'

Jutholmen N58° 52,366' E10° 59,45'






Källor:

www.Kosterhavet.se
Wikipedia
Kosterbladet 2011
Längs kusten i Bohuslän. Ted Knapp, 2005
Koster På skoj och på riktigt, Leif Gurstedt,1979
Bohuslän, Arne Gadd,1969
Tre veckor i Bohuslän - Norra delen, Svenska Kryssarklubben 2010


Inom Kosterhavets nationalpark är det inte tillåtet att
• gräva upp växter
• införa för området främmande arter eller populationer
• ta med hund som inte är kopplad
• göra upp eld annat än på anvisade och iordningställda platser
• cykla eller köra motordrivet fordon annat än på vägar
• ta med sig eller flytta på stenar
• plocka ostron
• jaga
• tälta på Sydkoster samt tälta mellan kl 10 och 18 på Tenholmarna, Burholmen, Bockholmen, och Store Bror under tiden 1 juli - 15 augusti. I övrigt får tältning ske högst två dygn i följd på samma plats
• dra upp eller förtöja båtar eller ankra utanför sandstränder närmare stranden än 50 meter. Kanoter och kajaker får dras upp på sandstränder om de placeras så att badstränder inte blockeras
• förtöja och ankra på samma plats mer än två dygn i följd
• tomgångsköra motor och använda motordrivet laddningsaggregat
• inom zon A framföra motordriven farkost i högre hastighet än 5 knop under tiden 15 maj-31 augusti.
Zon A
• inom zon B köra motordriven farkost annat än till och från tilläggsplats.
Zon B
• i säl- och fågelskyddsområden gå iland på öar och skär och vistas närmare öar och skär än 100 meter, med undantag för markerade passager. Sälskyddsområden gäller 15 maj - 15 juli. Fågelskyddsområden gäller: Mörholmen 1 april - 15 juli, Store Snart och Käbblingarna/Lerskär 1 april - 31 juli, samt Torgrimmen 1 april - 15 augusti.
Zon C
• starta eller landa med luftfarkost eller flyga över området på lägre höjd än 300 meter
• i bottenskyddsområden ankra samt använda skrapa eller andra redskap eller metoder som kan skada bottnarna.
Zon D
• utan Länsstyrelsens tillstånd genomföra vetenskapliga undersökningar eller samla in rödlistade marina arter
• anordna tävlingar, lägerverksamhet eller andra organiserade arrangemang med fler än 20 deltagare innan samråd har skett med Länsstyrelsen.

Andra regler i reservaten
Observera att det finns flera naturreservat i anslutning till nationalparken. I naturreservaten kan andra regler gälla för besökare. Läs mer under rubrik naturreservat eller på informationstavlorna för respektive reservat.